Referens
Vad kostar en anställd? Det här tillkommer ovanpå lönen
Ovanpå bruttolönen kommer arbetsgivaravgifter och semesterlön enligt lag. För en anställd med full arbetsgivaravgift (31,42 procent) kostar en månadslön på 35 000 kronor därmed minst 45 997 kronor i månaden före pension, försäkringar och semestertillägg.
Publicerad 18 augusti 2026. Senast kontrollerad 18 augusti 2026.
Två skikt: det lagen kräver och det avtalet lägger till
Kostnaden för en anställd består av två skikt. Det första följer av lag och gäller alla: arbetsgivaravgifter och semesterlön. Det går inte att välja bort och förhandlas inte.
Det andra skiktet följer av kollektivavtal eller av egna åtaganden: tjänstepension, försäkringar och eventuella förmåner. Där finns inga givna nivåer, eftersom de bestäms av vilket avtal som gäller eller vad bolaget själv lovat.
Håll isär de två skikten när ni räknar. Lagdelen går att räkna ut exakt i förväg. Avtalsdelen kräver att någon läser avtalet. Den vanligaste missen är att bolag utan kollektivavtal tror att de slipper det skiktet helt, trots att de ofta lovat pension i anställningsavtalet.
Räkneexempel på lagdelen
Arbetsgivaravgiften är 31,42 procent för de flesta anställda. På en månadslön om 35 000 kronor blir avgiften 10 997 kronor, och den samlade kostnaden 45 997 kronor per månad.
Till det kommer semestern. Under semesterdagarna betalas lön som vanligt plus ett semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen per dag, vilket vid 35 000 kronor blir 150,50 kronor per dag och 3 762,50 kronor för 25 dagar. Arbetsgivaravgifter betalas även på tillägget.
| Post | Per månad |
|---|---|
| Månadslön | 35 000 kr |
| Arbetsgivaravgift 31,42 % | 10 997 kr |
| Summa lagdel före semestertillägg | 45 997 kr |
Avgiften beror på födelseår
Satsen 31,42 procent gäller födda 1959 eller senare. För födda 1938 till 1958 är den 10,21 procent. För anställda som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år gäller 20,81 procent på ersättning upp till 25 000 kronor i månaden, från 1 april 2026 till 30 september 2027. Under 2026 gäller det födda 2003–2007 och under 2027 födda 2004–2008.
Två anställda med samma lön kan alltså kosta olika mycket. En kalkyl som räknar med en och samma sats för hela personalstyrkan blir fel åt något håll.
Avtalsdelen består av pension, försäkringar och skatten ovanpå
Tjänstepension är ingen lagstadgad kostnad, men den är ändå standard. Kollektivavtal kräver den, och bolag utan avtal utfäster den ofta själva för att kunna rekrytera. Ingen myndighet sätter nivån. Den bestäms av avtalet, och därför går det inte att ange en generell siffra.
Skatten ovanpå är däremot lag. Den som utfäst en tjänstepension betalar särskild löneskatt med 24,26 procent på pensionskostnaderna. En pensionspremie kostar alltså bolaget mer än själva premien.
Försäkringar som följer med kollektivavtal ligger i samma skikt. Vad de kostar framgår av avtalet och av försäkringsgivarens villkor. Vill ni ha en exakt kalkyl behöver ni hämta siffrorna därifrån. En schablon räcker inte.
Kostnaderna som inte står på lönespecifikationen
Sjuklönen är den tydligaste. Under sjuklöneperioden betalar arbetsgivaren 80 procent av lönen, och den kostnaden finns inte i någon kalkyl förrän den inträffar.
Utrustning, licenser, arbetsplats och utbildning är verkliga kostnader. De går inte att schablonisera, eftersom de skiljer sig helt mellan en utvecklare och en servitör. Generellt går det bara att säga att de finns och att de glöms bort.
Störst av de osynliga posterna är tiden innan personen är produktiv. Den kostar fullt pris från första dagen och betalar sig först senare. Det är ett skäl att räkna på helår när beslutet fattas.
Därför stämmer inte tumregeln med en multipel av lönen
Det finns tumregler om vad en anställd kostar i förhållande till lönen. De slår ihop lagdelen, som är exakt, med avtalsdelen, som varierar. Resultatet blir ett genomsnitt som sällan stämmer för det enskilda bolaget.
Räkna i stället så här: lön, plus arbetsgivaravgift enligt födelseår, plus semester, plus det ert avtal säger om pension och försäkringar, plus löneskatten på pensionen. Fyra av fem poster går att räkna ut direkt. Den femte kräver att någon läser avtalet en gång.
Så räknar vi åt er
Vi räknar fram totalkostnaden per anställd utifrån födelseår, lön och det avtal som gäller. Vi använder ingen schablon. Inför en rekrytering gör vi samma kalkyl framåt, så att ni kan fatta beslutet utifrån årskostnaden.
Kameral är FAR-auktoriserad redovisningsbyrå och Fortnox-certifierad. Kalkylen görs av någon som arbetar med lönerna dagligen och som svarar för att den håller vid en granskning.
Vanliga frågor
Vad kostar en anställd med 35 000 kronor i månadslön?
För en anställd med full arbetsgivaravgift (31,42 procent) kostar en månadslön på 35 000 kronor minst 45 997 kronor per månad. Till det kommer semestertillägg, eventuell tjänstepension enligt avtal och särskild löneskatt på pensionen.
Är arbetsgivaravgiften alltid 31,42 procent?
Nej, den beror på födelseår. Födda 1938 till 1958 har 10,21 procent. För anställda som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år gäller 20,81 procent på ersättning upp till 25 000 kronor i månaden, från 1 april 2026 till 30 september 2027. Under 2026 gäller det födda 2003–2007 och under 2027 födda 2004–2008.
Är tjänstepension obligatorisk?
Den är inte lagstadgad, men kollektivavtal kräver den och många bolag utan avtal utfäster den själva. Har pension utfästs betalas särskild löneskatt med 24,26 procent på kostnaden.
Vad kostar semestern?
Under semesterdagarna betalas lön som vanligt plus ett semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen per dag. Vid 35 000 kronor i månadslön blir det 3 762,50 kronor för 25 dagar.
Vad betalar arbetsgivaren vid sjukdom?
Sjuklön med 80 procent av lönen under sjuklöneperioden.
Källor
Vill ni veta vad nästa rekrytering kostar?
Vi räknar fram årskostnaden utifrån lön, födelseår och ert avtal innan ni skriver på. Berätta vad ni funderar på, så återkommer vi inom 24 timmar på vardagar.
Begär offertFördjupning
Arbetsgivaravgifter 2026: 31,42 procent
Satserna för 2026, nedsättningen för unga och vad en lön kostar bolaget.
Semesterlön och semesterersättning: så räknas de ut
Semesterlagen ger 25 betalda semesterdagar per år. Så räknas semesterlön med sammalöneregeln eller procentregeln, semesterersättning och sparade dagar.
Så räknas karensavdrag ut
Karensavdraget räknas på en genomsnittlig arbetsvecka, inte på dagens schema. Beräkningen i tre steg och ett räkneexempel.