Hoppa till huvudinnehåll

3:12-reglerna

Reglerna gjordes om 2026. Tumreglerna gäller inte längre.

Förenklingsregeln och huvudregeln är ersatta av en enda beräkning. Löneuttagskravet är avskaffat, uppräkningen av sparat utrymme är borttagen och räntan gäller bara omkostnadsbelopp över 100 000 kronor. Det mesta som stod i en 3:12-guide skriven före 2026 är inaktuellt.

Vad som ändrades

En beräkning i stället för två regler att välja mellan

Fram till och med 2025 valde man mellan förenklingsregeln och huvudregeln. Från 2026 finns bara en regel, och årets gränsbelopp är summan av tre delar: ett grundbelopp, ett lönebaserat utrymme och en ränta på omkostnadsbeloppet.

Skillnaden är inte kosmetisk. Tidigare fick man antingen schablonbeloppet eller det lönebaserade utrymmet. Nu får man båda. För ett bolag med anställda betyder det ett större gränsbelopp än tidigare, och för en ensamföretagare utan lön betyder det att grundbeloppet står för hela utrymmet.

Så räknas gränsbeloppet

Tre delar som läggs ihop

Årets gränsbelopp för inkomstår 2026 är summan av delarna nedan. Till det läggs sparat utdelningsutrymme från tidigare år.

Grundbeloppet

  • 322 400 kronor för inkomstår 2026, vilket motsvarar fyra inkomstbasbelopp.
  • Beräknas på inkomstbasbeloppet för året före beskattningsåret, alltså 80 600 kronor för 2026.
  • Fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.
  • Äger ni kvalificerade andelar i flera fåmansföretag får ni sammanlagt högst ett grundbelopp, fördelat proportionellt mellan innehaven. Ni väljer inte längre ett bolag.

Lönebaserat utrymme

  • Delägarens andel av löneunderlaget minus 644 800 kronor, multiplicerat med 50 procent.
  • Avdraget på 644 800 kronor motsvarar åtta inkomstbasbelopp och görs per delägare.
  • Löneunderlaget avser kontant utbetalda bruttolöner under året före beskattningsåret. För inkomstår 2026 är det alltså löner som betalades ut under 2025.
  • Utrymmet får aldrig överstiga 50 gånger delägarens egen eller en närståendes kontanta ersättning. Utan lön blir det därför noll, trots att löneuttagskravet är avskaffat.
  • Är två delägare i samma företag makar vid beskattningsårets ingång beräknas utrymmet gemensamt.

Ränta på omkostnadsbeloppet

  • Räntan beräknas bara på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.
  • Räntesatsen är statslåneräntan plus nio procentenheter.
  • Ett bolag som startats med 25 000 kronor i aktiekapital får därför ingen räntedel alls.

Sparat utdelningsutrymme från tidigare år läggs till summan. Det behålls fullt ut, men räknas från och med deklarationen 2027 inte längre upp med ränta.

Tre räkneexempel

Vad det blir i praktiken

Samtliga exempel avser inkomstår 2026 och ett bolag som startats med 25 000 kronor i aktiekapital, vilket innebär att ingen räntedel uppstår.

  1. 01

    Konsultbolag med anställda

    Bolaget betalade ut 2 400 000 kronor i löner under 2025, varav 600 000 till delägaren. Lönebaserat utrymme blir 2 400 000 minus 644 800, gånger 50 procent, alltså 877 600 kronor. Takregeln på 50 gånger 600 000 kronor är inte begränsande. Tillsammans med grundbeloppet blir årets gränsbelopp 1 200 000 kronor.

  2. 02

    Ensamföretagare med lön

    Delägaren tog ut 700 000 kronor i lön under 2025 och bolaget har inga andra anställda. Lönebaserat utrymme blir 700 000 minus 644 800, gånger 50 procent, alltså 27 600 kronor. Årets gränsbelopp blir 350 000 kronor.

  3. 03

    Bolag utan löneuttag

    Ingen lön betalades ut under 2025. Löneunderlaget understiger avdraget på 644 800 kronor, så det lönebaserade utrymmet blir noll. Årets gränsbelopp består då enbart av grundbeloppet, 322 400 kronor. Att löneuttagskravet är avskaffat ändrar inte det - takregeln på 50 gånger noll är fortfarande noll.

Ståndpunkt

Den gamla tumregeln fungerar inte längre

Rådgivningen kring 3:12 har i femton år kretsat kring en enda fråga: hur mycket lön måste delägaren ta ut för att klara lönekravet. Den frågan finns inte kvar. Kravet på en viss lägsta kontant ersättning är avskaffat från inkomstår 2026, och därmed är också den vanligaste tumregeln i branschen inaktuell.

Det betyder inte att lönen har blivit betydelselös. Det lönebaserade utrymmet får fortfarande inte överstiga 50 gånger delägarens egen eller en närståendes kontanta ersättning. Skillnaden är att lönen inte längre är en tröskel man passerar, utan ett tak som skalar. Den som tar ut lite lön får ett litet utrymme i stället för inget utrymme alls.

Två ändringar till förtjänar uppmärksamhet, eftersom de arbetar i motsatt riktning mot höjningen av grundbeloppet. Sparat utdelningsutrymme räknas inte längre upp med ränta, vilket gör att stora upparbetade utrymmen tappar i värde varje år som går. Och räntan på omkostnadsbeloppet gäller bara den del som överstiger 100 000 kronor, vilket i praktiken tar bort räntedelen för de flesta bolag som startats med vanligt aktiekapital.

Kapitalandelskravet på fyra procent är samtidigt borttaget. Det öppnar det lönebaserade utrymmet för delägare i bolag med många ägare, vilket är den enskilt största förändringen för konsultbolag, byråer och andra verksamheter där ägandet är spritt.

Det som avgör utfallet är alltså inte längre om man klarar en gräns, utan hur grundbelopp, löneunderlag och sparat utrymme förhåller sig till varandra i just det här bolaget. Det går inte att svara på med en tumregel.

Frågor

Det som oftast missförstås

Är löneuttagskravet verkligen helt borta?
Ja. Kravet på en viss lägsta kontant ersättning för att få använda det lönebaserade utrymmet är avskaffat från inkomstår 2026. Men takregeln finns kvar: utrymmet får aldrig överstiga 50 gånger delägarens egen eller en närståendes kontanta lön. Utan lön blir utrymmet därför noll ändå. Formuleringar om att kravet skulle vara nedtrappat eller trappat i steg är felaktiga.
Får vi fortfarande välja mellan förenklingsregeln och huvudregeln?
Nej, det valet finns inte kvar. Från 2026 finns en beräkning där grundbeloppet och det lönebaserade utrymmet läggs ihop i stället för att ställas mot varandra. För bolag med lönesumma är det en förbättring, eftersom man tidigare fick välja bort den ena delen.
Vad händer med det sparade utdelningsutrymme vi byggt upp?
Det behålls fullt ut och läggs till årets gränsbelopp. Det som försvinner är uppräkningen: från och med deklarationen som lämnas 2027 räknas sparat utrymme inte längre upp med ränta. Ett stort sparat utrymme minskar därför i realvärde för varje år det ligger kvar.
Vilket års löner räknas?
Löner som betalats ut kontant under året före beskattningsåret. För inkomstår 2026 är det löner utbetalda under 2025. Det innebär att lönenivån för 2026 påverkar gränsbeloppet först 2027.
Vi är flera delägare med små andelar. Ändrar det något?
Ja, och det är förmodligen den största förändringen för er. Kapitalandelskravet på fyra procent är borttaget, vilket betyder att även delägare med små innehav nu kan tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme. Grundbeloppet fördelas däremot med lika belopp på andelarna, och ni får sammanlagt högst ett grundbelopp per person även om ni äger flera bolag.
Får vi ränta på aktiekapitalet?
Bara på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor, med statslåneräntan plus nio procentenheter. Ett bolag som bildats med 25 000 eller 50 000 kronor i aktiekapital får därför ingen räntedel.

Räkna på ert bolag innan ni beslutar utdelning

Utdelning för 2026 beslutas på stämman och deklareras 2027. Vi räknar fram gränsbeloppet utifrån ert löneunderlag för 2025, ert sparade utrymme och er ägarstruktur, och säger vad utfallet blir vid olika uttag.

Kvalificerad rådgivning debiteras per timme · komplexa frågor går vidare till extern skattejurist

Fördjupning

Skatt och ägarfrågor

Prisbasbelopp 2026

Prisbasbeloppet, det förhöjda prisbasbeloppet och inkomstbasbeloppet för 2026 och 2025, hur talen räknas fram och när de fastställs.

Skatt och ägarfrågor

Utdelning i aktiebolag: vad som krävs för att beslutet ska hålla

Beloppsspärren, försiktighetsregeln, efterutdelning och förbjudna lån - och var ansvaret hamnar när det blir fel.

Företagsstart

Aktiebolag eller enskild firma - så påverkas skatten på uttagen

Ansvar, skatt, eget uttag och tillväxt - vad som faktiskt avgör valet, och när det är dags att byta form.

Priser och kostnader

Vad kostar deklaration, bokslut och K10?

Vad årsarbetet omfattar, varför publicerade priser skiljer sig så mycket och vad som avgör var ett enskilt bolag hamnar.

Bokslut och revision

Checklista inför bokslutet - underlagen som styr utdelningen

Checklistan, avstämningarna och de nio misstag som gör bokslutet dyrare än det behöver bli.

Henrik Lannge, Grundare & rådgivare på Kameral

Henrik Lannge

Grundare & rådgivare

Personlig kontakt

Prata med Henrik direkt

Boka ett kostnadsfritt samtal så pratar vi igenom skatteradgivning för just ert bolag. Inga försäljningstrick - bara raka svar och konkreta råd.

  • Kostnadsfritt 30-min samtal
  • Ingen säljpitch - bara konkreta råd
  • Svar inom 24 timmar