Det finns ingen fördelning mellan lön och utdelning som är rätt för alla. Lön ger pension, sjukpenninggrundande inkomst och ett jämnt kassaflöde, men den kostar arbetsgivaravgifter. Utdelning inom gränsbeloppet beskattas lägre. Den förutsätter att bolaget har både fritt eget kapital och pengar, och den bygger inget socialt skydd. En rimlig fördelning får ni fram när ni har vägt in bolagets ekonomi, ert privata behov och er övriga skattesituation.
Den grundläggande skillnaden mellan lön och utdelning
Lön är ersättning för arbete. Den är en avdragsgill kostnad i bolaget och belastas med arbetsgivaravgifter. Full avgift är 31,42 procent för 2026. Lönen beskattas hos er som inkomst av tjänst. Den betalas ut löpande och påverkar resultatet innan bolaget beskattas.
Utdelning är avkastning på ert ägande. Den betalas ur bolagets vinst efter bolagsskatt, som är 20,6 procent för 2026. Utdelningen är ingen kostnad i verksamheten. Den beslutas av bolagsstämman och beskattas hos er i inkomstslaget kapital. För delägare med kvalificerade andelar i ett fåmansföretag gäller reglerna i 57 kap. inkomstskattelagen, som brukar kallas 3:12-reglerna.
Lön och utdelning skiljer sig alltså åt på fler sätt än i skattesats. De uppstår i olika delar av bolagets ekonomi, beslutas vid olika tillfällen och ger er olika saker tillbaka.
Vad påverkar valet?
Sex faktorer påverkar var ni landar. Gå igenom alla sex.
Bolagets resultat och likviditet
Utdelning kräver både fritt eget kapital och pengar på kontot. Ett bolag kan ha vinstmedel i balansräkningen och ändå inte ha råd att dela ut, till exempel om kapitalet ligger i kundfordringar eller lager.
Ert privata behov av kapital
Behöver ni ett jämnt kassaflöde varje månad, eller kan ni klara er på lägre lön och ta ut mer vid ett tillfälle? Vid bolåneansökningar vill banker dessutom ofta se lön och inte utdelning.
Pension
Utdelning ger ingen allmän pension. Vill ni bygga pensionsrätt behöver ni antingen lön eller ett medvetet alternativ, som tjänstepension eller eget sparande.
SGI och trygghetssystemen
Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning bygger på lön och annan arbetsinkomst. Ett lågt löneuttag kan ge lägre ersättning den dag ni behöver den.
Er samlade skattesituation
Har ni andra tjänsteinkomster påverkar det var i skatteskalan lönen hamnar. Brytpunkten för statlig inkomstskatt är 660 400 kronor för 2026 för er som inte fyllt 66 år vid inkomstårets ingång.
Planerade investeringar
Ska bolaget rekrytera, investera eller bygga buffert är kapital som stannar kvar värt mer än kapital som tas ut. Det är samma avvägning som i all likviditetsplanering.
Fördelar och nackdelar med lön
Fördelarna med lön handlar mest om trygghet och förutsägbarhet. Lönen bygger pensionsrätt och sjukpenninggrundande inkomst och ger ett jämnt kassaflöde till privatekonomin. Det är också lön som banker normalt vill se vid en kreditprövning. Lönen är dessutom en kostnad i bolaget och sänker därför det skattemässiga resultatet. Kontanta löner har också betydelse för det lönebaserade utrymmet i beräkningen av gränsbeloppet.
Nackdelarna är att lönen belastas med arbetsgivaravgifter och beskattas som tjänsteinkomst, med progressiv effekt över brytpunkten för statlig inkomstskatt, 660 400 kronor för 2026 för er som inte fyllt 66 år vid inkomstårets ingång. Lönen är dessutom bunden. Den ska betalas varje månad även när kassan är tunn, och den går inte att korrigera i efterhand när året är slut.
Fördelar och nackdelar med utdelning
Fördelen med utdelning är främst skattesatsen. Utdelning på kvalificerade andelar upp till ert gränsbelopp beskattas med 20 procent i inkomstslaget kapital. Utdelningen är också flexibel. Den beslutas när förutsättningarna är kända. Outnyttjat gränsbelopp följer med som sparat utdelningsutrymme om ni redovisar det på blankett K10.
Nackdelarna är minst lika konkreta. Utdelning ger varken pension, SGI eller a-kasseunderlag. Den kan bara lämnas om det finns fritt eget kapital och om utdelningen är försvarlig, och bolaget måste ha pengarna. Utdelning över gränsbeloppet beskattas dessutom som inkomst av tjänst upp till ett takbelopp. Blir uttaget för stort kan den fördel ni räknat med försvinna.
Så fungerar skatten i princip
Reglerna för fåmansföretag bygger på att arbetsinkomst inte ska kunna tas ut som lågbeskattad kapitalinkomst. Därför finns ett tak för hur mycket utdelning som får beskattas i kapital med 20 procent. Taket kallas gränsbeloppet. Det som ligger över beskattas som tjänsteinkomst upp till ett takbelopp, och först därefter i kapital igen.
Tänk på att utdelningen kommer efter bolagsskatten. Vinsten beskattas först i bolaget med 20,6 procent och därefter hos er. Jämför ni 20 procent med marginalskatten på lön blir jämförelsen därför ofta fel.
Den nya modellen från 2026
I den här delen gör gammal information mest skada. Skatteverket beskriver att det från och med inkomstår 2026 bara finns en beräkningsregel för gränsbeloppet. Tidigare fanns förenklingsregeln och huvudregeln parallellt, och ni valde den som gav mest. Så fungerar det inte längre. Reglerna tillämpas första gången i inkomstdeklarationen 2027.
Enligt den nya modellen består gränsbeloppet av fyra delar:
- er andel av grundbeloppet,
- lönebaserat utrymme,
- ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor, och
- sparat utdelningsutrymme från tidigare år.
Grundbeloppet ersätter förenklingsregelns schablonbelopp och uppgår till fyra inkomstbasbelopp, beräknat på inkomstbasbeloppet för året före inkomståret. För inkomstår 2026 innebär det fyra gånger 80 600 kronor, alltså 322 400 kronor. Precis som tidigare måste ni ha ägt aktierna vid ingången av inkomståret för att få beräkna årets gränsbelopp.
Förenklat fiktivt exempel
En ensam ägare av samtliga aktier i ett fåmansbolag, utan sparat utdelningsutrymme sedan tidigare och med ett omkostnadsbelopp på 25 000 kronor, får hela grundbeloppet på 322 400 kronor för inkomstår 2026. Räntedelen blir noll, eftersom omkostnadsbeloppet inte överstiger 100 000 kronor. Eventuellt lönebaserat utrymme tillkommer. Hur mycket som får delas ut avgörs dessutom av bolagets fria egna kapital. Exemplet visar strukturen. Er egen beräkning beror på ägarandel, löner och historik.
Delarna i beräkningen, övergångsreglerna och konsekvenserna för er som äger flera bolag har vi samlat på sidan om 3:12-reglerna.
Vad händer om ni tar för lite lön?
Den vanligaste konsekvensen märks först flera år senare. Utdelning är inte pensionsgrundande. Den allmänna pensionen bygger på pensionsgrundande inkomst, och för 2026 är inkomsttaket för beräkning av PGI 673 038 kronor med en högsta pensionsgrundande inkomst på 625 500 kronor. Tar ni ingen lön tjänar ni inte in någon allmän pension för det året, hur bra bolaget än går.
På kort sikt väger trygghetssystemen minst lika tungt. Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning beräknas på er sjukpenninggrundande inkomst. Den bygger på lön och annan arbetsinkomst, och utdelning räknas inte in. Ett lågt löneuttag under året innan en föräldraledighet eller en längre sjukskrivning får direkt genomslag.
Till det kommer praktiska saker. Bolån och andra krediter prövas normalt mot inkomst av tjänst, och kontanta löner har betydelse för det lönebaserade utrymmet i gränsbeloppsberäkningen. Lönen behöver inte alltid vara hög. Men ett lågt löneuttag är ett aktivt val med konsekvenser, och dem bör ni känna till när ni väljer.
Vad händer om ni tar för mycket utdelning?
Här är det bolagsrätten som sätter gränsen. En värdeöverföring får bara ske av bolagets fria egna kapital enligt den senast fastställda balansräkningen. Den får dessutom bara ske om den är försvarlig med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Försiktighetsregeln i aktiebolagslagen väger tyngre än vad balansräkningen tillåter rent tekniskt.
En utdelning som strider mot reglerna kan bli olovlig, med återbetalningsskyldighet och i vissa fall bristtäckningsansvar för den som medverkat. Det är sällan någon räknar fel på det fria egna kapitalet. Oftare delar bolaget ut pengar som behövs i verksamheten. Skatt och moms ska betalas oavsett, och töms kassan i mars märks det i augusti.
Formalian behöver också vara rätt. Bolagsverket beskriver att beslut om vinstutdelning fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma, och att beslut på en extra bolagsstämma ska anmälas. Ta beslutet i rätt ordning och dokumentera det. Det är enkelt att göra, och ett fel kan bli onödigt dyrt.
Tre exempel
Exemplen är påhittade och visar hur resonemanget skiljer sig mellan olika situationer. De bygger inte på verkliga kunder och innehåller inga beräknade skatteeffekter.
Fiktivt exempel 1
Konsulten med stabilt resultat och små buffertar
En ensam konsult i eget aktiebolag med jämn fakturering och ett par månaders kostnader i buffert. Bolaget har inga stora investeringsbehov, men ägaren har små besparingar privat och två barn i förskoleåldern.
Så skulle vi resonera: Här väger trygghetssystemen tungt. Lönen ger sjukpenning, föräldrapenning och pensionsrätt. Pressar ägaren ned lönen för att få ut så mycket utdelning som möjligt kan det bli dyrt vid en längre frånvaro. Rimligt är att först sätta lönen efter det skydd ägaren behöver och ta ställning till utdelning när bokslutet är klart.
Fiktivt exempel 2
Bolaget som ska anställa nästa år
Ett litet bolag med två delägare och god vinst i år, men konkreta planer på två rekryteringar och en systeminvestering under nästa räkenskapsår. Kunderna betalar på 45 dagar.
Så skulle vi resonera: Här handlar det främst om vad kapitalet ska användas till, och skattesatsen kommer i andra hand. Lönekostnader kommer före intäkterna från nya medarbetare, och då behöver bolaget likviditet. Det kan vara mer värt att låta en del av vinsten stanna kvar och redovisa gränsbeloppet på K10 som sparat utdelningsutrymme än att dela ut i år.
Fiktivt exempel 3
Ägaren med lön från en annan anställning
En delägare som har en heltidsanställning på annat håll och driver bolaget vid sidan av. Tjänsteinkomsten från anställningen ligger redan över brytpunkten för statlig inkomstskatt.
Så skulle vi resonera: Här ser bilden annorlunda ut. Pension och SGI byggs redan av den andra anställningen, och ytterligare lön beskattas högre. Samtidigt påverkar det låga eller obefintliga löneuttaget i bolaget det lönebaserade utrymmet. I en sådan situation gör en genomgång med rådgivare före årsskiftet mer nytta än en tumregel.
Vårt råd
Vår erfarenhet är att frågan oftast ställs för sent och för snävt. Lönen går bara att påverka medan året pågår. I maj året efter finns bara utdelningsbeslutet kvar att fatta. Dessutom behandlas lön och utdelning ofta som en ren skattefråga. I grunden handlar det om hur bolagets kapital ska användas.
Vi tycker att beslutet ska tas i tre steg. Först behöver ni en realistisk bild av bolagets likviditet framåt. Det är samma arbete som vi beskriver i artikeln om kassaflöde och kontroll på pengarna. Sedan går ni igenom ert privata behov och vilket skydd ni behöver från pension och trygghetssystem. Först därefter kommer skatten. Börjar ni med skatten är det lätt att missa helheten.
Vi brukar också säga att beslutet ska tas i november. Då går det fortfarande att påverka utfallet, och i maj är det för sent för lönen. När bolag behöver lyfta blicken från månadsbokslutet till den här typen av frågor börjar de ofta fundera på om det är dags för en CFO.
Checklista: sju frågor innan ni bestämmer er
Hur mycket behöver ni ta ut privat under året?
Börja i er privatekonomi och ta skattesatserna sedan. Beloppet ni behöver varje månad sätter en nedre gräns för lönen.
Vilket skydd behöver ni från trygghetssystemen?
Planerar ni föräldraledighet, har ni hälsorisker eller saknar ni buffert? Då styr lönenivån vilken ersättning ni får om något händer.
Hur ser bolagets likviditet ut de kommande tolv månaderna?
Titta framåt och utgå från mer än fjolårets resultat. En utdelning som tömmer kassan skapar problem i nästa lågsäsong.
Finns det fritt eget kapital och är utdelningen försvarlig?
Utrymmet styrs av den senast fastställda balansräkningen och av försiktighetsregeln.
Vad blir ert gränsbelopp enligt de nya reglerna?
Räkna om från grunden enligt den nya modellen. Äldre kalkyler bygger på regler som inte längre gäller.
Har ni andra inkomster som påverkar var lönen hamnar skattemässigt?
Pension, annan anställning eller inkomster från flera bolag ändrar bilden.
Vad ska bolaget använda kapitalet till?
Rekrytering, investering eller buffert konkurrerar med uttaget. Ta beslutet i planeringen under året, innan det är dags för deklarationen.
När bör ni ta hjälp?
Fördelningen mellan lön och utdelning beror på uppgifter som bara finns i ert bolag och er privatekonomi. Ta kontakt med en redovisningsbyrå eller skatterådgivare särskilt när något av det här stämmer:
- Ni är flera delägare, eller ägarandelarna har ändrats.
- Ni äger kvalificerade andelar i mer än ett fåmansföretag, eller funderar på en holdingbolagsstruktur.
- Ni har sparat utdelningsutrymme sedan tidigare år och är osäkra på hur det hanteras under de nya reglerna.
- Ni planerar en försäljning, generationsskifte eller större förändring i ägandet.
- Bolaget har svag likviditet, ackumulerade underskott eller osäkert fritt eget kapital.
- Ni har inte räknat om ert gränsbelopp sedan reglerna ändrades.
Hos oss hänger det löpande arbetet och rådgivningen ihop. Vi sköter löpande bokföring i redovisningstjänsten, bokslut, årsredovisning och K10 i årliga tjänster, och frågor om lön, utdelning och ägarstruktur i vår skatterådgivning.
Vill ni gå igenom lön och utdelning innan årsskiftet?
Boka ett samtal, så tittar vi på bolagets resultat och likviditet och räknar på gränsbeloppet enligt de nya reglerna. Vi går också igenom vad lönenivån betyder för er pension och SGI. Ni får ett underlag att fatta beslut på i god tid.
Vanliga frågor om lön och utdelning
Är det bättre att ta lön eller utdelning i ett fåmansbolag?
Det finns inget svar som gäller alla. Lön ger pensionsrätt, sjukpenninggrundande inkomst och a-kasseunderlag. Den kostar arbetsgivaravgifter och beskattas som tjänsteinkomst. Utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20 procent i inkomstslaget kapital. Det sker först efter att bolaget har betalat bolagsskatt, och utdelningen förutsätter fritt eget kapital och likviditet. Vad som är rimligt beror på bolagets resultat, era privata behov och er övriga skattesituation.
Vad ändrades i reglerna för fåmansföretag 2026?
Enligt Skatteverket finns det från och med inkomstår 2026, alltså inkomstdeklarationen 2027, bara en beräkningsregel för gränsbeloppet. Tidigare fanns förenklingsregeln och huvudregeln parallellt. Gränsbeloppet består nu av er andel av ett grundbelopp, lönebaserat utrymme, ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor och sparat utdelningsutrymme. Räkna därför inte med gamla schablonbelopp eller äldre kalkyler.
Hur stort är grundbeloppet?
Grundbeloppet är fyra inkomstbasbelopp och ersätter den tidigare förenklingsregelns schablonbelopp. Beräkningen utgår från inkomstbasbeloppet för året före inkomståret. För inkomstår 2026 blir det fyra gånger 80 600 kronor, alltså 322 400 kronor. Beloppet fördelas på aktierna och därmed efter ägarandel. Ni måste ha ägt aktierna vid ingången av inkomståret för att få beräkna årets gränsbelopp.
Hur mycket lön måste jag ta ut för att få utdelning?
Löneuttagskravet är avskaffat från inkomstår 2026, men det lönebaserade utrymmet får fortfarande inte överstiga 50 gånger delägarens egen eller en närståendes kontanta lön. Utan kontant lön blir det lönebaserade utrymmet noll, även om grundbeloppet fortfarande ger ett utdelningsutrymme. Lönen påverkar dessutom pension och sjukpenninggrundande inkomst.
Hur beskattas utdelning inom gränsbeloppet?
Utdelning på kvalificerade andelar upp till gränsbeloppet beskattas med 20 procent i inkomstslaget kapital. Utdelning över gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst upp till ett takbelopp, och därefter i inkomstslaget kapital. Det gäller efter att bolaget redan har betalat bolagsskatt på vinsten, som för 2026 är 20,6 procent.
Kan jag ta utdelning även om bolaget går med förlust i år?
Möjligen. Årets resultat avgör inte frågan. Det gör fritt eget kapital i den senast fastställda balansräkningen och försiktighetsregeln i aktiebolagslagen. En utdelning får bara ske om den är försvarlig med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Ett bolag med ackumulerade vinstmedel men svag likviditet bör vara försiktigt.
Vad händer med min pension om jag bara tar utdelning?
Utdelning är inte pensionsgrundande. Den allmänna pensionen bygger på pensionsgrundande inkomst, och för 2026 är inkomsttaket för beräkning av PGI 673 038 kronor med en högsta pensionsgrundande inkomst på 625 500 kronor. Tar ni ingen eller mycket låg lön tjänar ni alltså inte in någon allmän pension för det året. En del kompenserar med eget sparande eller tjänstepension via bolaget. Vad som passar er är en rådgivningsfråga.
Påverkar utdelning min sjukpenning och föräldrapenning?
Ersättningar från Försäkringskassan bygger på er sjukpenninggrundande inkomst, som beräknas på lön och annan arbetsinkomst. Utdelning räknas inte in. Ett lågt löneuttag kan därför sänka sjukpenning, föräldrapenning och andra ersättningar. Det är en av de vanligaste anledningarna till att vi avråder från att pressa ned lönen till noll.
När ska beslutet om utdelning fattas?
Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman, antingen på årsstämman eller på en extra bolagsstämma. Beslut som fattas på en extra bolagsstämma ska anmälas till Bolagsverket. Planeringen av lön och utdelning behöver däremot göras under året, eftersom lönen inte går att ändra i efterhand.
Behöver jag lämna K10?
Ni som är delägare med kvalificerade andelar i ett fåmansföretag redovisar gränsbelopp, utdelning och sparat utdelningsutrymme på blankett K10 i er inkomstdeklaration. Blanketten bör lämnas varje år även om ni inte tagit någon utdelning, eftersom outnyttjat utrymme annars inte följer med framåt som sparat utdelningsutrymme.
Belopp och procentsatser avser inkomstår 2026 och är hämtade från Skatteverket och Bolagsverket. Reglerna för delägare i fåmansföretag ändrades från och med inkomstår 2026 och tillämpas första gången i inkomstdeklarationen 2027. Äldre beräkningar bygger på regler som inte längre gäller. Artikeln är generell information och ersätter inte rådgivning i det enskilda fallet.
Skriven och granskad av
Sarah Lant
Byråchef och auktoriserad redovisningskonsult på Kameral. FAR-auktoriserad och Fortnox-certifierad, med över 15 år i yrket.
Senast uppdaterad: 2026-08-09
Läs mer om teamet på Kameral