Sälja via marknadsplats: vem är säljaren i momsens mening

Det finns en regel som säger att en digital marknadsplats i vissa fall ska behandlas som om den själv köpt varan av er och sålt den vidare till konsumenten. Försäljningen delas då i två led: ett från er till plattformen, och ett från plattformen till köparen.

Då är det plattformen som redovisar momsen mot konsumenten. Regeln ändrar alltså vem som anses ha sålt vad. Det är mer än en administrativ förenkling.

Två situationer utlöser regeln. Den ena är varor som importeras från länder utanför EU och skickas direkt till en privatkund, där sändningens värde är högst 150 euro. Den andra rör försäljning där säljaren inte är etablerad inom EU.

Den andra situationen är skälet till att frågan behöver avgöras. Den första förklarar varför beloppet 150 euro nämns så ofta när det handlar om marknadsplatser.

Är ert bolag etablerat i Sverige och säljer varor inom EU via en marknadsplats är ni fortfarande säljaren. Momsen på försäljningen är er att redovisa, och plattformens ersättning för att förmedla affären redovisas separat som en tjänst ni köpt.

Vi säger det tydligt, eftersom mycket av det som skrivs om marknadsplatser handlar om regeln i föregående avsnitt. Det ger lätt intrycket att plattformen sköter momsen åt alla säljare. För ett svenskt bolag som säljer inom EU gör den inte det.

En försäljning via marknadsplats bokförs alltså som vilken annan försäljning som helst, med den momssats som gäller och i det land där den ska beskattas. Var den ska beskattas beror på tröskeln, som behandlas i genomgången av tröskeln vid försäljning till konsumenter i andra EU-länder. Hur redovisningen sköts därefter beskriver vi i genomgången av registrering och deklaration i OSS.

Plattformen betalar ut netto: försäljningen minus provision, minus eventuella avgifter för lagring och frakt, minus returer. Beloppet motsvarar ingen enskild affärshändelse och ska inte bokföras som intäkt.

Principen och uppsättningen beskrivs i genomgången av hur en butik med avräkningskonto bokförs.

Ersättningen till plattformen är en tjänst ni köper, och den ska redovisas som en kostnad. Det gäller även om den aldrig syns som en betalning, eftersom den dras direkt från utbetalningen.

Fakturerar plattformens bolag från ett annat land gäller normalt omvänd betalningsskyldighet. Vilket bolag som fakturerar och varifrån framgår av underlaget. Var marknadsplatsen verkar höra hemma spelar ingen roll för momsen. Hur det redovisas beskrivs i genomgången av omvänd betalningsskyldighet vid inköp från utlandet.

Allt ovan hänger på frågan om vem som är säljaren i momsens mening i ert upplägg. Svaret följer av var bolaget är etablerat, varifrån varorna skickas och vad avtalet säger.

Säljer ni bara från Sverige inom EU är svaret normalt enkelt och detsamma varje gång. Lagerhåller ni i ett annat land, säljer från ett bolag utanför EU eller skickar direkt från en leverantör i tredje land är svaret inte lika självklart. Avgör då frågan innan den första ordern, så slipper ni reda ut den efteråt.

Frågan syns inte i avräkningsrapporten. Rapporten ser likadan ut oavsett vem som anses ha sålt varan, och därför är frågan lätt att missa.

Vi avgör vem som är säljare i ert upplägg och skriver ned varför. Vi sätter upp ett avräkningskonto per marknadsplats och skiljer provision och avgifter från försäljningen. Säljer ni till konsumenter i flera länder kopplar vi det till bevakningen av tröskeln.

Kameral är FAR-auktoriserad redovisningsbyrå och Fortnox-certifierad. Uppsättningen görs av någon som arbetar i systemet dagligen och som svarar för att den håller vid en granskning.