Sälja via marknadsplats: vem är säljaren i momsens mening

Det finns en regel som säger att en digital marknadsplats i vissa fall ska behandlas som om den själv köpt varan av er och sålt den vidare till konsumenten. Försäljningen delas då i två led: ett från er till plattformen, och ett från plattformen till köparen.

Blir det så är det plattformen som redovisar momsen mot konsumenten, inte ni. Det är alltså inte en administrativ förenkling utan en annan bild av vem som sålt vad.

Två situationer utlöser regeln. Den ena är varor som importeras från länder utanför EU och skickas direkt till en privatkund, där sändningens värde är högst 150 euro. Den andra rör försäljning där säljaren inte är etablerad inom EU.

Det är den andra som gör frågan viktig att avgöra, och den första som gör att ordet 150 euro dyker upp i varje diskussion om marknadsplatser.

Är ert bolag etablerat i Sverige och säljer varor inom EU via en marknadsplats är ni fortfarande säljaren. Momsen på försäljningen är er att redovisa, och plattformens ersättning för att förmedla affären redovisas separat som en tjänst ni köpt.

Det är värt att säga rakt ut, eftersom mycket av det som skrivs om marknadsplatser handlar om regeln i föregående avsnitt och lämnar intrycket att plattformen sköter momsen åt alla. Den gör den inte åt er.

Praktiskt betyder det att en marknadsplatsförsäljning bokförs som vilken annan försäljning som helst, med den momssats som gäller och i det land där den ska beskattas. Var den ska beskattas beror på tröskeln, som behandlas i genomgången av tröskeln vid försäljning till konsumenter i andra EU-länder, och hur redovisningen sköts därefter beskrivs i genomgången av registrering och deklaration i OSS.

Plattformen betalar ut netto: försäljningen minus provision, minus eventuella avgifter för lagring och frakt, minus returer. Beloppet motsvarar ingen enskild affärshändelse och ska inte bokföras som intäkt.

Principen och uppsättningen beskrivs i genomgången av hur en butik med avräkningskonto bokförs.

Ersättningen till plattformen är en tjänst ni köper, inte en minskning av er försäljning. Det gäller oavsett att den aldrig syns som en betalning, eftersom den dras direkt från utbetalningen.

Fakturerar plattformens bolag från ett annat land gäller normalt omvänd betalningsskyldighet. Vilket bolag som fakturerar och varifrån framgår av underlaget, inte av var marknadsplatsen känns hemma. Hur det redovisas beskrivs i genomgången av omvänd betalningsskyldighet vid inköp från utlandet.

Allt ovan hänger på en enda fråga: vem är säljaren i momsens mening i just ert upplägg. Svaret följer av var bolaget är etablerat, varifrån varorna skickas och vad avtalet säger.

Säljer ni bara från Sverige inom EU är svaret normalt enkelt och blir detsamma varje gång. Lagerhåller ni i ett annat land, säljer från ett bolag utanför EU eller skickar direkt från en leverantör i tredje land blir det inte längre självklart, och då är det värt att avgöra innan den första ordern än att reda ut efteråt.

Det som gör frågan obekväm är att den inte syns i avräkningsrapporten. Rapporten ser likadan ut oavsett vem som anses ha sålt varan.

Vi avgör vem som är säljare i ert upplägg och skriver ned varför, sätter upp avräkningskonto per marknadsplats och skiljer provision och avgifter från försäljningen. Säljer ni till konsumenter i flera länder kopplas det ihop med bevakningen av tröskeln.

Kameral är FAR-auktoriserad redovisningsbyrå och Fortnox-certifierade. Uppsättningen görs av någon som arbetar i systemet dagligen och som svarar för att den håller vid en granskning.