Egen ekonom eller redovisningsbyrå?
Frågan ställs nästan alltid som en kostnadsfråga, men den avgörs sällan av kostnaden. Den avgörs av vad som händer när personen är sjuk, av hur brett behovet är, och av vem som svarar för bedömningarna.
Det går inte att svara på frågan utan att först erkänna vad en anställd faktiskt ger. En person som sitter i verksamheten har en sorts kunskap som inte går att köpa per timme. Det betyder inte att en byrå är sämre. Det betyder att de är bra på olika saker.
Jämförelse
Vad en anställd ger, och vad en byrå ger
- 01
Vad en anställd ger som ingen byrå ger
En anställd ekonom sitter i verksamheten. Den hör vad säljarna lovar innan fakturan skrivs, ser när lagret ser konstigt ut och vet varför en kostnad avviker utan att behöva fråga. Den kunskapen går inte att köpa in per timme. Tillgängligheten är en annan sak. En fråga som dyker upp på förmiddagen besvaras på förmiddagen, inte nästa dag. För ett bolag där ekonomifrågor uppstår löpande i driften är det en verklig skillnad. Och ansvaret blir odelat. Det finns en person som äger siffrorna, som kan kallas in på ett möte och som har hela bilden i huvudet. Ju mer bolagets ekonomi hänger ihop med hur verksamheten faktiskt fungerar, desto tyngre väger det.
- 02
Vad som händer den månad personen inte är där
En ekonomifunktion med en person i har ingen redundans. Sjukdom, semester och uppsägning är inte undantagsfall utan sådant som inträffar varje år. Effekten märks olika beroende på vad som ligger i vägen. En försenad rapport är obehaglig men går över. En försenad momsdeklaration eller arbetsgivardeklaration är något annat, och de datumen flyttar sig inte för att någon är borta. Det som gör det svårt är att kunskapen sitter i huvudet på personen. Slutar den tar det inte veckor att ersätta den, det tar månader innan efterträdaren vet varför saker är uppsatta som de är. En byrå har samma problem internt, men det är byråns problem och inte ert.
- 03
Ingen är uppdaterad på allt
Löpande bokföring, lön, moms, bokslut, K-regelverk och skattefrågor är sex olika kunskapsområden som råkar ligga i samma yrke. De ändras dessutom i olika takt och vid olika tidpunkter. En person kan vara mycket bra på tre av dem och behöva slå upp de andra. Det är inte en brist hos personen, det är en följd av att området är för brett för en människa att hålla aktuellt samtidigt. En byrå löser det genom att fråga någon annan i rummet. Det är i praktiken hela skillnaden i bredd, och den syns mest på de frågor som kommer sällan: en ovanlig transaktion, ett byte av regelverk, en gränsdragning ingen stött på förut.
- 04
Vem svarar för bedömningen
Redovisning är fullt av bedömningar, inte bara registreringar. Någon avgör vad som ska periodiseras, hur ett lager värderas och när en fordran är osäker. En anställd gör de bedömningarna på uppdrag av sin arbetsgivare, alltså av er. En auktoriserad byrå gör dem under andra villkor: auktorisationen kräver utbildning, dokumenterad erfarenhet, examen, vidareutbildning, ansvarsförsäkring och extern kvalitetskontroll, och arbetet följer Reko. Det är ett golv för hur arbetet ska bedrivas, inte ett löfte om ett visst utfall. Ingen auktorisation garanterar felfrihet. Men den gör att en bedömning går att följa tillbaka till underlaget den byggde på, och att det finns någon utanför bolaget som granskat hur arbetet bedrivs. Vad FAR-auktorisationen innebär och vilka krav den ställer.
Ett ärligt svar
När svaret faktiskt är egen ekonom
Det finns lägen där en anställd är rätt svar, och de är vanligare än en byrå gärna medger.
När ekonomifunktionen har gått från att administrera till att styra. Behöver någon sitta i ledningen, driva prissättning, följa upp projekt eller bygga kalkyler är det ett arbete som kräver närvaro och verksamhetskunskap, inte bokslutskompetens.
När volymen är hög och verksamheten repetitiv. Många transaktioner av samma slag lönar sig att göra internt, eftersom kunskapen om just era flöden är värd mer än bredden.
Och när det finns någon som kan täcka upp. En ekonomiavdelning med två personer har inte det problem en avdelning med en person har.
Praktiken
Den vanligaste lösningen är varken eller
I praktiken hamnar många bolag mitt emellan, och det är oftast rätt.
En intern person eller en ekonomiassistent sköter det löpande: fakturor, betalningar, underlag, kontakten med verksamheten. Bokslut, årsredovisning, moms och de frågor som kommer sällan ligger utanför.
Fördelningen är inte given, och den ändras när bolaget växer. Poängen är att den ska vara bestämd, så att det finns ett svar på frågan vem som gör vad när något oväntat dyker upp. Det som går fel är sällan att gränsen dragits på fel ställe, utan att ingen dragit den alls.
Bedömning
Frågorna som avgör
- 01
Vad kostar det oss om momsdeklarationen blir en vecka sen?
- 02
Vem gör arbetet i juli, och vem gör det om personen säger upp sig i november?
- 03
Är våra ekonomifrågor mest återkommande eller mest ovanliga?
- 04
Behöver vi någon som räknar, eller någon som sitter med när vi bestämmer?
- 05
Finns det någon som kan granska arbetet, eller är personen ensam om att veta om det är rätt?
Svaren pekar oftast åt samma håll, och det hållet är inte alltid det som var billigast på pappret.
Frågor
Vanliga frågor om egen ekonom eller byrå
När är en anställd ekonom rätt val?
Vad händer om den enda ekonomin slutar?
Kan en byrå ersätta verksamhetskunskapen hos en anställd?
Vad är den vanligaste lösningen?
Vad skiljer en anställds bedömningar från en auktoriserad byrås?
Vill ni resonera kring var gränsen bör gå?
Vi går igenom hur ekonomin hanteras i dag, vilka frågor som kommer sällan och vilka som kommer varje vecka, och pekar ut var det är mest rimligt att ha kompetensen internt och var den gör störst nytta utifrån. Berätta hur ert upplägg ser ut, så återkommer vi inom 24 timmar på vardagar.