Hoppa till huvudinnehåll

Redovisnings­byrå i Uppsala

Vi sköter bokföringen åt forskningsbolag och avknoppningar i Uppsala som får sitt kapital från anslag och investerare innan kunderna betalar. Fast pris från 2 450 kr i månaden och ingen bindningstid.

Ring 08-122 55 670

UppsalaKnivsta och Enköping

Ingår i månadspriset

Det här sköter vi
Vi bokför, deklarerar momsen, sköter lönen och gör bokslut och deklaration. Varje månad får ni en rapport med kommentar.
Ert team
Minst två personer följer ert bolag, och en av dem är er huvudansvariga konsult. All kontakt samlas i vår kundportal, så att inget missas. Vi svarar inom 24 timmar på vardagar.
Så arbetar vi
Digitalt i ert bokföringssystem. Möten hålls via video eller på kontoret på Karlbergsvägen 8 i Stockholm, vardagar 9–17 efter bokning.

Från 2 450 kri månaden för aktiebolag, exklusive moms

Se alla priser

Redovisningskonsult för forskningsbolag i Uppsala

I ett forskningsbolag är frågan sällan hur mycket som har sålts. Frågorna gäller vad utvecklingen har kostat, hur mycket av kapitalet som är kvar och vad som är stödberättigat enligt villkoren i finansieringsbeslutet.

Därför bygger vi bokföringen kring projekt och finansieringskällor. Kostnader och nedlagd tid följs per projekt och per finansiär. Bidrag hålls åtskilda från omsättning. Valet mellan K2 och K3 görs medvetet innan utvecklingsutgifterna börjar bli stora. Görs det i den ordningen blir återrapportering, revision och due diligence rutinärenden.

K2, K3 och bidrag i ett forskningsbolags bokslut

Två frågor kommer tillbaka i bokslutet år efter år: hur utvecklingen ska värderas och hur finansieringen ska redovisas.

Utveckling och immateriella tillgångar

  • K2 tillåter inte aktivering av egen utveckling. Utgifterna kostnadsförs det år de uppstår.
  • K3 kapitel 18 tillåter aktivering när samtliga kriterier för en internt upparbetad immateriell tillgång är uppfyllda. Ett av dem är att bolaget har tekniska och finansiella förutsättningar att fullfölja projektet, vilket sällan är självklart i ett tidigt skede. Källa: BFNAR 2012:1 (K3).
  • Vid aktivering ska motsvarande belopp föras om till fond för utvecklingsutgifter inom bundet eget kapital. Kravet följer av årsredovisningslagen 4 kap. 2 §, inte av K3 kapitel 18, som reglerar när aktivering över huvud taget är tillåten.
  • Fonden minskar det utdelningsbara utrymmet och löses upp i takt med avskrivning eller nedskrivning.
  • Aktiverade utgifter kräver löpande underlag som visar nedlagd tid och kostnad per projekt.

Regelverket avgör om flera års utvecklingsarbete syns i balansräkningen eller bara i resultaträkningen, och det påverkar hur investerare och bank ser bolaget. Därför går vi igenom valet innan utvecklingen kommer igång och dokumenterar bedömningen. Det går att byta mellan K2 och K3 mitt i en utvecklingsfas, men bytet får följder som är enklare att undvika från början.

Finansiering och projekt

  • Offentliga bidrag redovisas enligt K3 kapitel 24. Ett bidrag med krav på framtida prestation intäktsförs när prestationen utförs. Har det betalats ut innan villkoren är uppfyllda redovisas det som skuld. Källa: Bokföringsnämnden, BFNAR 2012:1 (K3).
  • Bidrag som avser kostnader periodiseras mot dessa kostnader och redovisas skilt från nettoomsättningen.
  • Finansieringsbeslutet avgör vad som är stödberättigat. Vi bygger kontoplan och tidsredovisning efter villkoren, eftersom de flesta finansiärer kräver tidsredovisning per projekt vid återrapporteringen.
  • Nyemissioner, konvertibler och teckningsoptioner registreras och redovisas så att aktieboken stämmer mot eget kapital.
  • Månadsrapporten visar utfall mot budget, kapitalförbrukningen framåt och kostnaden per projekt uppdelad på finansieringskälla. Då ser styrelsen hur länge medlen räcker vid nuvarande utgiftstakt.

Om mer än halva aktiekapitalet är förbrukat är styrelsen skyldig att upprätta kontrollbalansräkning enligt 25 kap. aktiebolagslagen. Det bevakar vi löpande.

Branscher vi arbetar med i Uppsala

Life science är en stor bransch i Uppsala, med företag som Cytiva, Fresenius Kabi och Thermo Fisher. Runt dem finns leverantörer, CRO-bolag och avknoppningar. Det påverkar vad en bokföringsbyrå i Uppsala behöver klara av.

Life science och forskningsbolag

Långa utvecklingscykler, blandad finansiering och stora utgifter innan första intäkten. Vi bygger projektredovisning där kostnad och nedlagd tid följs per projekt och finansiär. Bidrag hålls skilda från omsättning, och underlagen håller vid återrapportering. Kapitalförbrukningen följs månadsvis så att styrelsen vet hur länge medlen räcker.

Life science och forskningsbolag: så lägger vi upp det

Universitetsavknoppningar

Nystartat aktiebolag med överföringar från institutionen, tidiga investerare och optionsprogram. Grunden byggs så att ägarhistoriken går att belägga.

SaaS och tech

Abonnemangsintäkter periodiserade över avtalstiden, moms efter köparens land och en resultatrapport som visar tillväxten månad för månad.

Konsult- och kunskapsföretag

När antalet konsulter växer är det lön, tidrapportering och beläggning som styr ekonomin. Vi kopplar tidrapporterna till faktureringen.

Frågor från bolag i Uppsala

Kan ni hantera projektredovisning för forskningsbolag?
Ja. Vi sätter upp bokföringen så att kostnader och nedlagd tid följs per projekt. Anslagsfinansierad verksamhet hålls skild från egenfinansierad, och underlagen ska hålla både vid återrapportering till finansiären och vid revision. Uppdelningen gör vi när projektet startar. I efterhand går den inte att återskapa trovärdigt ur en samlad kostnadsmassa.
Hur redovisas ett bidrag från Vinnova eller ett EU-projekt?
Ett offentligt bidrag redovisas inte som omsättning. Enligt K3 kapitel 24 intäktsförs ett bidrag med krav på framtida prestation när prestationen utförs. Det innebär normalt att intäkten följer de kostnader bidraget ska täcka. Har bidraget betalats ut innan villkoren är uppfyllda redovisas det som skuld. Villkoren i beslutet styr också vad som är stödberättigat, och därmed hur kontoplanen och tidsredovisningen behöver byggas från start.
Ska utvecklingsutgifter kostnadsföras eller aktiveras?
I K2 kostnadsförs alla utvecklingsutgifter löpande, och där finns inget val. I K3 finns aktiveringsmodellen. En internt upparbetad immateriell tillgång får redovisas om samtliga kriterier i kapitel 18 är uppfyllda. Bland annat ska projektet vara tekniskt möjligt att färdigställa, bolaget ska avse att använda eller sälja resultatet och utgifterna ska kunna beräknas tillförlitligt. Aktiveras utgifterna ska ett motsvarande belopp föras om till fond för utvecklingsutgifter inom bundet eget kapital. Det minskar det utdelningsbara utrymmet. Välj därför regelverk innan utvecklingen kommer igång.
Vi är en avknoppning från universitetet och har just registrerat aktiebolag. Vad behöver finnas på plats?
Kontoplan, momsregistrering, arbetsgivarregistrering och en tydlig dokumentation av vad som förts över från institutionen och på vilka villkor. Aktieägaravtal, teckningsoptioner och ägarförändringar påverkar redovisningen. De är enkla att hantera när de sker och besvärliga att belägga två år senare i en due diligence.
Hur hanteras optionsprogram i redovisningen?
Det beror på hur programmet är utformat. Teckningsoptioner som förvärvas till marknadsvärde hanteras i eget kapital. Personaloptioner kan ge upphov till kostnad och sociala avgifter. Undantaget är kvalificerade personaloptioner enligt 11 a kap. inkomstskattelagen, där villkoren gäller bolagets storlek, ålder och verksamhet. Vi redovisar ett befintligt program korrekt och kopplar in en jurist när utformningen ska bestämmas.
Vi säljer till kunder utanför Sverige. Hur påverkas momsen?
Försäljning till momsregistrerade företag inom EU hanteras med omvänd betalningsskyldighet och redovisas i periodisk sammanställning. Digitala tjänster till privatpersoner inom EU följer köparens land när tröskeln för distansförsäljning passerats och redovisas praktiskt via One Stop Shop. Går varan eller tjänsten till en köpare i ett land utanför EU behandlas den normalt som export, med krav på bevis. Vi stämmer av betalväxlar och avtal så att intäkt, avgift och moms hamnar rätt varje månad.
När måste årsredovisningen vara inne?
Årsstämman ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Årsredovisningen ska ha kommit in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. För ett bolag med kalenderår är det den 31 juli. Kommer den in senare tas en förseningsavgift ut, och den är inte avdragsgill. Tidsgränserna följer av 8 kap. 3 § årsredovisningslagen och 7 kap. 10 § aktiebolagslagen.
Kan ni hjälpa oss även om bolaget inte har adress i Uppsala?
Ja. Vi arbetar i ert system, Fortnox eller Visma, och konsulten är densamma oavsett var bolaget sitter. Möten hålls via video, med rapporten framme på skärmen.

Vi tittar gärna på hur er projektredovisning bör byggas

Ett första samtal kostar ingenting. Vi går igenom projekten, finansieringsvillkoren och vad ett upplägg skulle kosta innan ni behöver ändra något.

Hellre telefon? Ring 08-122 55 670.

FAR-auktoriserad redovisningsbyrå · Fortnox-certifierad partner