Hoppa till huvudinnehåll

Regelverk · Beslutsunderlag

K2 eller K3 - vilket regelverk ska företaget välja?

K3 är huvudregelverket och får alltid användas. K2 är ett förenklingsregelverk som bara mindre företag får tillämpa. Valet styr utvecklingsutgifter, avskrivningar, uppskjuten skatt och hur resultatet fördelas mellan åren - och det handlar om företagets storlek, struktur och planer, inte bara om enkelt kontra avancerat.

Kort svar: K3 är huvudregelverket, K2 är undantaget

K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden, som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. Ett företag som upprättar årsredovisning ska tillämpa ett samlat regelverk - man plockar inte russin ur K2 och K3.

K3 (BFNAR 2012:1) är huvudregelverket och får alltid tillämpas. K2 (BFNAR 2016:10) är ett frivilligt förenklingsregelverk som bara mindre företag får använda. Är företaget större enligt årsredovisningslagen, publikt, moderföretag i en större koncern eller upprättar koncernredovisning är K3 obligatoriskt.

För ett mindre bolag med okomplicerad verksamhet är K2 oftast rätt: enklare bokslut, färre bedömningar, lägre kostnad. Har ni utvecklingsprojekt, fastigheter, långa projekt till fast pris eller planer på kapitalanskaffning är K3 nästan alltid det som ger användbara siffror.

Om K1 och K4: K1 gäller förenklat årsbokslut för bland annat enskilda näringsidkare med begränsad omsättning, och K4 är IFRS som tillämpas av noterade koncerner. För aktiebolag som upprättar årsredovisning står valet i praktiken mellan K2 och K3.

När gäller vad

Är valet fritt för er?

Börja med klassificeringen. Är företaget större enligt årsredovisningslagen finns inget val att göra.

K3 är obligatoriskt när

  • Företaget är större enligt årsredovisningslagens gränsvärden
  • Publikt aktiebolag
  • Moderföretag i en större koncern
  • Företag som upprättar koncernredovisning (K2 saknar regler för det)
  • Företag som frivilligt vill tillämpa mer avancerade redovisningsprinciper, till exempel aktivering av utvecklingsutgifter

K2 är möjligt när

  • Mindre aktiebolag enligt årsredovisningslagens definition
  • Mindre ekonomiska föreningar, inklusive många bostadsrättsföreningar
  • Handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare som upprättar årsredovisning
  • Företag med okomplicerad verksamhet, få anläggningstillgångar och inga utvecklingsprojekt

Gränsvärdena i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen

Ett företag är större om mer än ett av tre villkor är uppfyllt under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: medelantal anställda över 50, balansomslutning över lagens gränsvärde och nettoomsättning över lagens gränsvärde. Beloppsgränserna har justerats uppåt genom EU-anpassning - kontrollera därför alltid aktuella belopp i lagtexten för det räkenskapsår som gäller. Antalskriteriet 50 anställda ligger fast.

Osäker på hur ert bolag klassificeras? Låt oss räkna på det

Processen

Så gör vi valet i fyra steg

Ett regelverk gäller för ett helt räkenskapsår. Därför tar vi beslutet i god tid före årets början - inte i bokslutet.

  1. Steg 01

    Klassificering

    Vi stämmer av medelantal anställda, balansomslutning och nettoomsättning mot årsredovisningslagens gränsvärden för de två senaste räkenskapsåren, och kontrollerar koncernförhållanden. Först då vet vi om valet ens är fritt.

  2. Steg 02

    Kartläggning av skillnadsposter

    Vi går igenom utvecklingsutgifter, fastigheter och inventarier, leasingavtal, pågående arbeten, finansiella instrument och uppskjuten skatt - de poster där regelverken faktiskt ger olika utfall i just er balansräkning.

  3. Steg 03

    Effektberäkning

    Vi räknar fram resultat, eget kapital, soliditet och utdelningsutrymme enligt båda regelverken, och stämmer av mot bankvillkor, covenanter och ägarnas planer. Du får ett beslutsunderlag med siffror, inte en principdiskussion.

  4. Steg 04

    Beslut och övergång

    Beslutet fattas före räkenskapsårets början. Vi lägger om kontoplan, avskrivningsplaner och rutiner i den löpande bokföringen, och hanterar ingående balanser och jämförelsetal enligt reglerna om byte av redovisningsprincip.

Jämförelse

Tio skillnader mellan K2 och K3

Det är de här posterna som gör att samma verksamhet kan visa olika resultat och eget kapital.

Karaktär

K2: Regelbaserat med schabloner och få valmöjligheter

K3: Principbaserat, bygger på ekonomisk innebörd och bedömningar

Egenupparbetade immateriella tillgångar

K2: Får inte aktiveras - kostnadsförs löpande

K3: Aktiveringsmodellen tillåten, med fond för utvecklingsutgifter i bundet eget kapital

Avskrivningar

K2: Avskrivning på tillgången som helhet, förenklingsregler tillåtna

K3: Komponentavskrivning krävs när delar har väsentligt olika nyttjandeperiod

Uppskjuten skatt

K2: Får inte redovisas

K3: Ska redovisas på temporära skillnader

Pågående arbeten till fast pris

K2: Färdigställandemetoden

K3: Successiv vinstavräkning som huvudregel, alternativregel tillåten i juridisk person

Leasing

K2: Alla avtal redovisas som operationell leasing

K3: Finansiell leasing ska redovisas som sådan i koncernredovisningen

Koncernredovisning

K2: Kan inte upprättas enligt K2

K3: Fullständiga regler finns

Upplysningar i årsredovisningen

K2: Begränsade, i huvudsak enligt fastställd struktur

K3: Mer omfattande noter och upplysningskrav

Arbetsinsats i bokslutet

K2: Lägre - färre bedömningar och beräkningar

K3: Högre - fler underlag, beräkningar och dokumentation

Byte av regelverk

K2: Byte till K3 är alltid tillåtet

K3: Byte tillbaka till K2 kräver särskilda skäl

Indikationer

Sex situationer som talar för K3

Känner ni igen er i två eller fler av dem är K3 värt att räkna på, även om ni formellt får använda K2.

Ni utvecklar egen produkt eller mjukvara

K2 tvingar fram kostnadsföring av utvecklingsutgifter. Väger utvecklingen tungt kan K3 ge en balansräkning som bättre speglar värdet - men kom ihåg fonden för utvecklingsutgifter, som binder motsvarande belopp i eget kapital.

Ni äger fastigheter eller är en BRF

Komponentavskrivning i K3 påverkar både resultat och kopplingen till underhållsplanen. För bostadsrättsföreningar är det ofta det som avgör hur avgiftsnivån kan motiveras.

Ni har långa projekt till fast pris

Successiv vinstavräkning i K3 flyttar intäkten till den period arbetet utförs. För bygg-, installations- och konsultbolag kan det jämna ut resultatet över åren.

Ni närmar er gränsvärdena

Växer bolaget mot att klassas som större blir K3 obligatoriskt förr eller senare. Att gå över i förtid är ofta billigare än att tvingas byta mitt under en tillväxtresa med jämförelseår att räkna om.

Ni ska ta in kapital eller sälja bolaget

Köpare, investerare och banker läser siffrorna. K3:s mer utförliga upplysningar och principbaserade ansats gör det enklare att förklara vad som ligger bakom - och minskar antalet frågor i en due diligence.

Ni ska upprätta koncernredovisning

Då är valet redan gjort. K2 innehåller inga regler för koncernredovisning, så K3 eller IFRS gäller.

Vill ni ha effekten uträknad i kronor för båda regelverken? Begär offert

Så hjälper vi till

Valet av regelverk hänger ihop med hela leveransen

K2 eller K3 är inte ett bokslutsbeslut - det påverkar kontoplan, rapportering och skatt hela året.

Löpande redovisning

Valet av regelverk styr kontoplan, avskrivningsplaner och periodiseringar redan i den löpande bokföringen. Vi lägger upp det rätt från början i stället för att justera i bokslutet.

Se vår löpande redovisning

Årsbokslut och årsredovisning

Vi upprättar årsredovisningen enligt K2 eller K3 med kompletta noter och lämnar in den till Bolagsverket i tid.

Läs om våra årliga tjänster

Skatterådgivning

Periodiseringsskillnaderna mellan K2 och K3 förskjuter beskattningen mellan år. Vi räknar på skatteeffekten innan beslutet fattas.

Se hur vi arbetar med skatt

CFO-tjänster och rapportering

Ska siffrorna hålla för styrelse, bank och investerare bygger vi rapporteringen på samma principer som årsredovisningen.

Utforska våra CFO-tjänster

Bostadsrättsföreningar

Komponentavskrivning, underhållsplan och avgiftsnivå hänger ihop. Vi arbetar med regelverket och förvaltningen som en helhet.

Redovisning för BRF

Byta redovisningsbyrå

Tar vi över ett uppdrag börjar vi med att kontrollera att tillämpat regelverk faktiskt stämmer med företagets storlek och verksamhet.

Så går ett byte till

Kameral

Vi utreder, räknar och genomför bytet

Du får en skriftlig bedömning med klassificering, skillnadsposter, effekt på resultat och eget kapital samt en rekommendation. Blir det ett byte sköter vi omläggningen av kontoplan, avskrivningsplaner och jämförelsetal - inom ramen för din fasta månadsavgift.

Beslutsunderlag

Sju frågor att ställa innan ni väljer regelverk

Svaren avgör oftare valet än en principdiskussion om enkelhet gör. Kan ni inte svara på fråga ett och två är det där ni börjar.

  1. 01Är vi ett mindre företag enligt årsredovisningslagens gränsvärden - båda de två senaste räkenskapsåren?
  2. 02Ska vi upprätta koncernredovisning nu eller inom de närmaste åren?
  3. 03Lägger vi ned egna utgifter för produkt- eller mjukvaruutveckling som vi vill kunna aktivera?
  4. 04Äger vi fastigheter eller större anläggningstillgångar med delar som förbrukas i olika takt?
  5. 05Har vi långa uppdrag till fast pris där intäkten borde följa färdigställandegraden?
  6. 06Vem läser vår årsredovisning - bara Bolagsverket och Skatteverket, eller även bank, investerare och köpare?
  7. 07Hur ser bolaget ut om tre år? Om vi ändå passerar gränsvärdena, är det då bättre att gå över till K3 i förtid?

Fiktiva exempel

Tre företag som landar olika

Exemplen nedan är konstruerade för att illustrera resonemanget och beskriver inte verkliga uppdrag.

Konsultbolaget med fem anställda

Fiktivt exempel. Tjänsteförsäljning på löpande räkning, inga anläggningstillgångar utöver datorer, ingen extern finansiering. Här ger K2 samma bild av verksamheten till lägre arbetsinsats i bokslutet - förenklingarna kostar ingenting i informationsvärde.

Landar i K2

SaaS-bolaget som bygger egen plattform

Fiktivt exempel. Stor del av kostnaderna är egen utveckling, och ägarna planerar en kapitalrunda. K2 tvingar fram kostnadsföring av utvecklingsutgifterna. K3 gör det möjligt att aktivera dem när kriterierna är uppfyllda - men motsvarande belopp binds i fonden för utvecklingsutgifter och minskar utdelningsutrymmet. Effekten bör räknas fram innan beslutet.

Landar ofta i K3

Fastighetsbolaget med tre hyreshus

Fiktivt exempel. Fastigheterna består av stomme, tak, fasad, installationer och ytskikt med väsentligt olika nyttjandeperioder, och banken följer soliditet och räntetäckningsgrad. K3:s komponentavskrivning ger en avskrivningstakt som speglar hur delarna faktiskt förbrukas och kopplar ihop redovisningen med underhållsplanen.

Landar i K3

Fallgropar

Vanliga misstag kring K2 och K3

Beslutet tas i bokslutet

Regelverket gäller ett helt räkenskapsår. Upptäcks frågan i mars när bokslutet ska stängas är kontoplan, avskrivningsplaner och periodiseringar redan upplagda efter fel logik.

Man plockar russin ur båda regelverken

Ett företag ska tillämpa ett samlat regelverk. Att låna en K3-princip in i en K2-årsredovisning är inte tillåtet, oavsett hur rimlig principen är i sak.

Gränsvärdena läses av fel

Ett företag är större först när mer än ett av tre villkor är uppfyllt under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. Ett enstaka toppår gör inte bolaget större - och beloppsgränserna ändras, så kontrollera aktuell lydelse för rätt räkenskapsår.

K3 väljs för att det låter finare

K3 kräver fler bedömningar, mer dokumentation och fler noter. Utan poster som faktiskt skiljer sig åt blir det merarbete utan informationsvinst.

Man glömmer att vägen tillbaka är trång

Byte från K2 till K3 är alltid tillåtet. Att gå tillbaka till K2 efter ett frivilligt K3-val kräver särskilda skäl enligt Bokföringsnämnden.

Effekten på eget kapital och utdelning missas

Uppskjuten skatt, komponentavskrivning och fonden för utvecklingsutgifter påverkar eget kapital - och därmed utrymmet för utdelning. Räkna på det innan beslutet, inte efter stämman.

Vill ni läsa vidare finns vår checklista för årsbokslut i aktiebolag, en genomgång av lön eller utdelning i fåmansbolag och en artikel om vad en redovisningsbyrå kostar.

Vanliga frågor

Vanliga frågor om K2 och K3

Vad är skillnaden mellan K2 och K3?
K2 (BFNAR 2016:10) är ett regelbaserat förenklingsregelverk för mindre företag, med schabloner och begränsade valmöjligheter. K3 (BFNAR 2012:1) är ett principbaserat huvudregelverk som bygger på att redovisningen ska spegla den ekonomiska innebörden, med fler bedömningar och mer upplysningar. Alla företag får tillämpa K3. K2 får bara tillämpas av mindre företag enligt årsredovisningslagens definition.
Vilka företag måste tillämpa K3?
K3 är obligatoriskt för företag som klassas som större enligt årsredovisningslagen, för publika aktiebolag och för moderföretag i större koncerner. Även den som upprättar koncernredovisning måste använda K3 eller IFRS (K4) - K2 innehåller inga regler för koncernredovisning. I övrigt är K3 alltid tillåtet: ett mindre företag får välja K3 frivilligt.
Vilka gränsvärden avgör om företaget är större eller mindre?
Enligt 1 kap. 3 § årsredovisningslagen är ett företag större om det uppfyller mer än ett av tre villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: medelantal anställda över 50, balansomslutning över gränsvärdet för balansomslutning, och nettoomsättning över gränsvärdet för nettoomsättning. Beloppsgränserna har justerats uppåt genom EU-anpassning, så kontrollera alltid aktuella belopp i lagtexten hos Bolagsverket eller Bokföringsnämnden för det räkenskapsår som gäller. Två av tre villkor räcker inte - det ska vara mer än ett villkor, två år i rad.
Kan man byta från K2 till K3?
Ja, att gå från K2 till K3 går alltid att göra och kräver inga särskilda skäl. Att gå tillbaka från K3 till K2 är däremot begränsat: enligt Bokföringsnämnden krävs särskilda skäl för att byta tillbaka om företaget frivilligt valt K3. Ett byte innebär att jämförelseåret och ingående balanser ska hanteras enligt reglerna om byte av redovisningsprincip, vilket kräver planering inför bokslutet - inte ett beslut i mars.
Kan man aktivera egenutvecklade immateriella tillgångar i K2?
Nej. K2 tillåter inte att utgifter för egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar tas upp som tillgång - de kostnadsförs löpande. K3 tillåter aktiveringsmodellen för utvecklingsutgifter om kriterierna är uppfyllda, men då ska motsvarande belopp föras om till en fond för utvecklingsutgifter inom bundet eget kapital, vilket minskar det utdelningsbara utrymmet. För bolag som bygger produkt eller mjukvara är det här ofta den viktigaste enskilda skillnaden.
Vad innebär komponentavskrivning i K3?
K3 kräver att en materiell anläggningstillgång delas upp i komponenter när delar har väsentligt olika nyttjandeperioder, och att varje komponent skrivs av för sig. En fastighet delas till exempel upp i stomme, tak, fasad, installationer och ytskikt. K2 tillämpar avskrivning på tillgången som helhet. Det här är avgörande för fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar, där komponentansatsen både påverkar resultatet och synen på underhåll.
Hur hanteras uppskjuten skatt?
K2 tillåter inte redovisning av uppskjuten skatt - varken uppskjuten skattefordran eller skatteskuld. K3 kräver att uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader, exempelvis vid övervärden i fastigheter eller vid underskottsavdrag där det är sannolikt att de kan utnyttjas. Det är en av anledningarna till att eget kapital kan skilja mellan regelverken för samma verksamhet.
Hur påverkas pågående arbeten och entreprenaduppdrag?
K3:s huvudregel för uppdrag till fast pris är successiv vinstavräkning, alltså att intäkten redovisas i takt med färdigställandegraden. I juridisk person tillåter K3 även en alternativregel. K2 bygger i stället på färdigställandemetoden. För konsult-, bygg- och installationsbolag med långa projekt kan valet flytta resultat mellan år, utan att ett enda kronbelopp i verksamheten förändras.
Är K2 alltid billigare?
Bokslutsarbetet är oftast enklare i K2, eftersom schablonerna minskar antalet bedömningar och upplysningskraven är lägre. Men om företaget ändå behöver rättvisande siffror för bank, investerare eller en kommande försäljning kan K2:s förenklingar innebära att analysen får göras vid sidan av årsredovisningen. Då blir den samlade kostnaden högre, inte lägre. Vi räknar igenom båda spåren innan vi rekommenderar ett val.
Påverkar valet av regelverk skatten?
Indirekt. Skatten beräknas på det bokföringsmässiga resultatet med skattemässiga justeringar, så när regelverken periodiserar intäkter och kostnader olika förskjuts även beskattningen mellan år. Aktivering av utvecklingsutgifter, komponentavskrivning och successiv vinstavräkning är de vanligaste posterna som ger effekt. Den totala skatten över tid blir sällan en annan - men likviditeten ett enskilt år kan bli det.
Vilket regelverk passar en bostadsrättsförening?
Både K2 och K3 förekommer i bostadsrättsföreningar. K3 med komponentavskrivning ger normalt en mer rättvisande bild av hur fastighetens delar förbrukas och underlättar kopplingen mellan avskrivningar och underhållsplan. Valet bör göras tillsammans med styrelsen och den ekonomiska förvaltningen, eftersom det påverkar årsavgifter, resultat och hur föreningen uppfattas av köpare och banker.
När ska beslutet fattas?
Regelverket tillämpas för ett helt räkenskapsår, så beslutet hör hemma före eller tidigt under året - inte i bokslutet. Vid ett byte ska dessutom ingående balanser och jämförelsetal hanteras enligt reglerna om byte av redovisningsprincip. Vår rekommendation är att ta beslutet i samband med att budgeten läggs, så att den löpande bokföringen redan är upplagd rätt.

Källor

Regelverk och källor

Innehållet bygger på Bokföringsnämndens allmänna råd och gällande lagstiftning. Kontrollera alltid aktuell lydelse för det räkenskapsår som gäller.

Sidan är allmän information och ersätter inte rådgivning i ett enskilt ärende. Vill ni ha en bedömning för ert bolag gör vi den tillsammans med er auktoriserade redovisningskonsult.

Sarah Lant, byråchef och auktoriserad redovisningskonsult på Kameral

Skriven och granskad av

Sarah Lant

Byråchef och auktoriserad redovisningskonsult på Kameral. FAR-auktoriserad och Fortnox-certifierad, med över 15 år i yrket.

Senast uppdaterad: 2026-08-09

Läs mer om teamet bakom Kameral
Henrik Lannge, Grundare & rådgivare på Kameral

Henrik Lannge

Grundare & rådgivare

Personlig kontakt

Prata med Henrik direkt

Boka ett kostnadsfritt samtal så pratar vi igenom redovisning för just ditt bolag. Inga försäljningstrick - bara raka svar och konkreta råd.

  • Kostnadsfritt 30-min samtal
  • Ingen säljpitch - bara konkreta råd
  • Svar inom 24 timmar
Boka direkt

Boka en genomgång av ert regelverk

Välj en tid nedan så går vi igenom klassificering, skillnadsposter och vad ett eventuellt byte skulle innebära för era siffror.